Barnperspektivet

Barns rättigheter i Sverige

FN:s konvention om mänskliga rättigheter för barn kallas barnkonventionen, och denna är sedan 2020 lag i Sverige. Den tredje paragrafen i barnkonventionen slår fast att vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa, och den sjätte paragrafen lyder bland annat: konventionsstaterna ska till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling.

Socialstyrelsen skriver i rapporten Klimat- och sårbarhetsanalys för Socialstyrelsen (Dnr 1.5-30167/2020) att barn är särskilt sårbara för klimatförändringarnas negativa hälsokonsekvenser.

FN har publicerat "general comment no.26" som handlar om barns rättigheter och miljön, med ett särskilt fokus på klimatförändringarna. Förarbetet till detta initiativ har varit omfattande, bland annat har barn från över 100 länder bidragit med sammanlagt 16 331 kommentarer och förslag under 2022. De huvudsakliga krav som barnen ställer på oss vuxna är

1. En ren och hälsosam miljö
2. Att bli lyssnade på, tas seriöst och spela en roll i agerande i miljöfrågor
3. Tydligt och transparent agerande från regeringar, företag och alla vuxna
4. Samarbete mellan länder och regioner i världen
5. Kompetenshöjning och utbildning i miljöfrågor
6. Arenor att dela sina idéer för möjliga lösningar

Hur drabbas barn av klimatförändringarna?

En svensk forskargrupp publicerade i The Lancet Planetary Health 2021 en scoping review på det växande forskningsområdet som rör hur barn påverkas av klimatförändringarna. Läsningen är skrämmande. Sista meningen i artikeln lyder ”… present and future generations of children, particulary the already vulnerable, bear and will continue to bear an unacceplably high disease burden from climate change.”

Vi översätter och upprepar, för att understryka allvaret:

Dagens generation och kommande generationer av barn, framförallt de redan sårbara, bär och kommer att fortsätta bära en oacceptabelt hög sjukdomsbörda på grund av klimatförändringarna.

Utsläppen av växthusgaser och den fortskridande temperaturhöjningen har ett antal effekter på barns hälsa:

Temperaturförändringar och värmeböljor – detta leder till ökad sjuklighet och dödlighet hos barn i form av exempelvis värmeslag, njursjukdomar, andningsbesvär och infektioner. De allra yngsta barnen är känsligast. Det tycks även påverka de ofödda barnen, då värmeböljor kan leda till lägre födselvikt och risk för förtidig födsel. Prematura, alltså för tidigt födda, barn är extra känsliga och har en större risk för sjuklighet och död. Värmeböljor sänker även barns möjlighet att tillgodogöra sig utbildning.

Folkhälsomyndigheten har presenterat siffror för sommaren 2018 som visar att omkring 700 personer i Sverige dog i förtid under de veckor värmeböljan varade. Detta är en typ av väderhändelse som vi kan förvänta oss inträffa allt oftare. 2020 slogs det globala rekordet i antal dagar som gamla och unga exponerades för värmeböljor.

Regn och översvämningar – ökning av kraftig nederbörd ger en generellt ökad dödlighet hos barn samt ökar malaria och diarresjukdomar.

Torka och skogsbränder leder till ökning av besvär från luftvägar, infektioner, undernäring och mental ohälsa hos barn.

Indirekta effekter inkluderar även luftföroreningar som är välstuderat. Luftföroreningar har en mycket negativ påverkan på kroppen. I Sverige uppskattas mellan 7 000- 8 000 människor dö i snitt 11 år i förtid på grund av luftföroreningar. I Sverige räknar Folkhälsomyndigheten med att 600 ungdomar varje år får permanent nedsatt lungfunktion till följd av luftföroreningar, v​ilket medför en ökad risk för allvarligare lungsjukdomar. Därmed är luftföroreningar även i Sverige en realitet, och betydande hälsovinster fås genom att minska exponeringen för luftföroreningar.

Allergener ökar med förhöjda temperaturer, pollensäsongen blir intensivare och längre vilket leder till ökade problem med astma och allergi och ökar behovet av att uppsöka vård. Detta har redan observerats här i Sverige.