Psykisk hälsa

Att leva i en existentiell kris påverkar måendet.

Psykisk ohälsa

Psykiskt dåligt mående -som en direkt eller indirekt effekt av – klimatförändringarna och makthavares hantering av dessa är väl beforskat och beskrivet i litteraturen. En studie publicerad i The Lancet (2021) visade att när 10 000 barn och unga i tio olika länder tillfrågades så var en överväldigande majoritet oroliga över klimatförändringarna (59% var väldigt eller extremt oroliga, 84% var någorlunda oroliga eller mer). Närapå hälften svarade att deras känslor kopplade till klimatförändringarna hade en negativ inverkan på deras vardag och deras fungerande. De ungas upplevelser av att regeringar sviker i sin hantering av klimatkrisen var associerat med ökat lidande. Forskare beskriver klimatångest som en rationell, konstruktiv och praktisk ångest tydligt åtskild från mental sjukdom. Klimatförändringarna bedöms samtidigt kunna leda till en ökad psykisk ohälsa i form av bland annat depression, PTSD och suicid (Clayton et al., 2017). Även Folkhälsomyndigheten beskriver numera klimatoro som “en naturlig reaktion på ett verkligt hot” i publikationen “Barn och unga upplever klimatoro – Ett kunskapsstöd om klimatoro hos barn och unga”. I publikationen understryks att “flera aktörer i samhället behöver agera” för att stärka barn och ungas psykiska hälsa i tider av klimatförändring och begreppet "klimatkris" används för ovanlighetens skull hos för att vara en text från en statlig myndighet. Detta är ett första positivt steg, men vi på Folkhälsoverket noterat samtidigt att Folkhälsomyndighetens information om krisberedskap lyfter både pandemier och krig, men utelämnar fortfarande varje omnämnande av klimatkrisen.

Vid akuta klimathändelser skapas trauman hos människor genom förlust av liv, hem och livsrum. På grund av klimatförändringar förlorar människor kulturell och geografisk tillhörighet och som följd sin mentala stabilitet. Människor drabbas ojämlikt över världen. En gedigen genomgång av klimatkrisens inverkan på den psykiska hälsan finns att läsa i en rapport från Klimatriksdagen med namnet "Människan i klimatkrisens tid. Hälsorisker, psykologiska hinder & motståndskraft"​​​. Världshälsoorganisationen (WHO) har publicerat en kortfattad och vetenskapligt underbyggd sammanställning om mental hälsa och klimatförändringarna.

Referenser